Kommunen har trappat upp arbetet med hur man kan hjälpa till att hantera vildsvinsproblemen på Ljusterö. Det bekräftar kommunens viltvårdare Henrik Lokind, som samtidigt hyllar öns jägare och menar att utvecklingen faktiskt går åt rätt håll.
– De ligger på otroligt höga avskjutningsnivåer och det tror jag att det kommer att fortsätta göra. Om vi tittar tre år framåt finns det goda förutsättningar för att vi har kommit ned till normala nivåer, säger han.
Samtidigt som tomter bökas upp och hundägare drar sig för att gå ut i skogen är det flera Ljusteröbor som undrar varför kommunen inte kan göra mer. I förra numret av Lokaltidningen Kanalen mötte vi flera öbor som beskrev hur vildsvinen skrämmer folk och bökar upp tomter till den grad att man slutat försöka att reparera skadorna.
Kanalen tog ett snack med kommunens viltvårdare Henrik Lokind för att reda ut vad som faktiskt görs, och vad som kan göras mer av. Han har bra insyn i prolematiken och beskriver en situation som prioriteras högt.
– Det som gör det extra bökigt är att det är så många intressen på en så himla begränsad yta. Det är sommarboenden, permanentboenden, lantbrukare och markägare som arrenderat ut mark och så vidare. Så många intressen på så liten yta, som dessutom råkar vara en ö. Då blir problemet extra påtagligt, säger Henrik Lokind.
På Ljusterö finns endast ett fåtal aktiva vildsvinsjägare. Två av dem är Leif Andersson och Thomas Brottman, som Lokaltidningen Kanelen träffade förra veckan. De beskrev det mycket höga jakttrycket på ön, och att de sedan juli skjutit 90 vildsvin. Häpnadsväckande siffror, menar Lokind.
– Det är riktigt svårslaget. För att sätta det i ett sammanhang kan jag säga att den genomsnittliga vildsvinsavskjutningen i Österåker och Vaxholm på samma tid är 10,7 vildsvin per 1 000 hektar. Ljusterö består av ungefär 6 000 hektar, och där har man skjutit över 90 vildsvin. Det är otroligt mycket, säger Lokind.
Många öbor är oroliga och säger att de knappt vågar gå ut. Hur farliga är vildsvinen egentligen?
– Jag skulle inte säga att de är farliga. De är väldigt intelligenta och undviker människor. De incidenter som sker handlar nästan alltid om okopplade hundar. Därför kan det vara bra att hålla sina hundar kopplade om man är orolig, säger han och fortsätter.
– Men jag förstår och respekterar samtidigt att folk kan känna sig rädda, men jag tycker inte man ska gå runt och vara rädd.
Henrik Lokind arbetar mycket på fastlandet. Där förklarar han att kommunens möjligheter att skjuta av vildsvin är helt annorlunda. Den absoluta majoriteten av Ljusterö består av privatägd mark, och därför blir det krångligare för kommunen att hjälpa till, menar han.
– Utanför kommunal mark har vi egentligen inga möjligheter alls. Men vi försöker vara så behjälpliga som möjligt och kan till exempel delta i samjakter tillsammans med jägarna på ön. Vi har flera sådana evenemang inplanerade.
Flera människor ute på ön är väldigt desperata, hur högt på priolistan anser du att detta ligger hos kommunen?
– Det är min bestämda uppfattning att kommunen mycket väl vet hur stort problemet är ute på Ljusterö och att det ligger högt upp på priolistan.
Vad kan kommunen göra för att hjälpa till och ta ansvar för problemet?
– Det utreds just nu, och det sker i ett ganska högt tempo och med hög prioritet. Vi tittar på hur kommunen kan använda sin roll för att hjälpa till ännu mer.
Några av de exempel som kommunen kollar på är bland annat ökad röjning av lövträd och granar på platser där vildsvin samlas, en slags ”skottpeng” på vildsvin som exempelvis skulle gå till välgörenhet, eller användning av lokalt vildsvinskött i kommunens tillagningskök.
En idé som lyfts är att kommunen skulle kunna köpa in mer vildsvinskött till skolköken för att underlätta för jägarna att bli av med köttet. Hur ser du på det?
– Det är en jättebra idé. Just den typen av lösningar, hur kommunen kan bidra praktiskt och samtidigt stötta det lokala arbetet, är precis det vi tittar på nu.
Flera öbor vill ha bort svinen från ön helt och hållet, finns det en nollvision från kommunens sida också?
– Nej, det tror jag inte är realistiskt. Det handlar snarare om att få ned antalet till rimliga nivåer.
Och det tror du går att uppnå inom överskådlig tid?
– Ja, jag tycker vi är på rätt väg. Jägarna ligger redan på väldigt höga avskjutningsnivåer och det lär fortsätta. Samtidigt håller kommunen på att kolla på hur man kan hjälpa till ännu mer. Om tre år finns det förutsättningar för att vi kommit ned till normala nivåer, avslutar Lokind.
Vilka åtgärder kommunen ska ta för att ta sitt ansvar i vildsvinsproblemen ska diskuteras och beslutas på kommunstyrelsens sammanträde 24 november.
Österskärsbon Cecilia Röjås driver en egen kattpassningstjänst med inspiration från den räddade katten Mimmi
Margretelundsbon kliver in som delägare och medarbetare till en nyöppnad uthyrningsfirma i Åkersberga
Ackers ställs mot Hässelby i bäst av tre matcher om en plats i nästa kvalomgång
Den unga truppen tränar på att spela sig ur pressen – även om det kostar på vägen
I en mar på Östra Lagnö har hundratals gäddor, abborrar och mörtar dött på grund av det låga vattnet och kalla vädret
Yrkan om skadestånd avslogs av tingsrätten – nu får de betala kommunen rättegångskostnader på 600 000 kronor
Musikskolans kammarorkester samarbetar med vuxna musiker och en barockexpert inför spelningar i vår
Österåkersbon Birgitta, 103, om hennes nycklar till ett långt liv – ”jag har sett nästan allt”
Ny kurs i skolköket ska ge äldre bättre koll på näring och matkostnader
I Åkersberga står Sveriges första och hittills enda blomsterbox, en idé som kan öppna nya dörrar för florister
Ackers tappade 0–1 till 3–1 på fyra minuter. Nu väntar kamp om andraplatsen och hemmaplansfördel
Den lokala inredningsbutiken har drivits av Ann-Marie och Stefan Persson i snart 19 år – nu lämnar de över till Österåkersbon Susanne Björklund
Ställde frågor om utvisningar, kärnkraft och jobbmöjligheter för ungdomar
Det finns inga tecken på ökad narkotikaanvändning eller öppen droghandel i Åkersberga, enligt polis och kommunens trygghetsamordnare
Född i Iran och uppvuxen i Sverige lever Azadeh Kashani med oro för familjen som är kvar och med ett starkt hopp om ett demokratiskt Iran
Ella Rammelt om klubbliv, Melodifestivalen och spelningen på Way Out West
Åkersberga har chansen till avancemang, men saknar ekonomin för spel i division 1
Länsstyrelsen Stockholm vill samla ansvaret och införa åtgärder för att stärka hotade fiskbestånd
Ljusterö- och skärgårdsbor riskerar att missa bussar och anslutande båtar på grund av att bussarna på linje 626 ofta lämnar hållplatserna för tidigt
Öborna om svävarfärden som ersätter båtarna – snabbare, sladdigare och mer intensiv än någonsin
Nästa namn från Österåker att lägga på minnet: Edel Hjelle
Kommunen samlar kunskap om äldre byggnader och miljöer som underlag för framtida planering
Många är lediga från skolan mellan 23–27 februari och det finns mycket att hitta på hemma i Österåker, som bio, högläsning och skridskoåkning
Från vrak i Östersjön till guld i Panamakanalen – dykaren från Österåker drivs av nyfikenhet och drömmer om det outforskade
Under Kommunstyrelsens sammanträde i måndags togs beslut om att påbörja planeringen av projektet med uppförandet av en ny simhall
Norröbon Marie Simms har en lång karriär inom IT bakom sig men har nu valt att satsa på buketter, cupcakes och praliner
Ackers vände underläge 0-3 mot SSL-laget – Ekstrand stor matchhjälte när laget tog DM-finalplats



























