Vildsvinsinvasionen på Ljusterö – ”Vi är på rätt väg”

Av Loke Johansson

Kommunen har trappat upp arbetet med hur man kan hjälpa till att hantera vildsvinsproblemen på Ljusterö. Det bekräftar kommunens viltvårdare Henrik Lokind, som samtidigt hyllar öns jägare och menar att utvecklingen faktiskt går åt rätt håll.

– De ligger på otroligt höga avskjutningsnivåer och det tror jag att det kommer att fortsätta göra. Om vi tittar tre år framåt finns det goda förutsättningar för att vi har kommit ned till normala nivåer, säger han.

Samtidigt som tomter bökas upp och hundägare drar sig för att gå ut i skogen är det flera Ljusteröbor som undrar varför kommunen inte kan göra mer. I förra numret av Lokaltidningen Kanalen mötte vi flera öbor som beskrev hur vildsvinen skrämmer folk och bökar upp tomter till den grad att man slutat försöka att reparera skadorna.

Kanalen tog ett snack med kommunens viltvårdare Henrik Lokind för att reda ut vad som faktiskt görs, och vad som kan göras mer av. Han har bra insyn i prolematiken och beskriver en situation som prioriteras högt.

– Det som gör det extra bökigt är att det är så många intressen på en så himla begränsad yta. Det är sommarboenden, permanentboenden, lantbrukare och markägare som arrenderat ut mark och så vidare. Så många intressen på så liten yta, som dessutom råkar vara en ö. Då blir problemet extra påtagligt, säger Henrik Lokind.

På Ljusterö finns endast ett fåtal aktiva vildsvinsjägare. Två av dem är Leif Andersson och Thomas Brottman, som Lokaltidningen Kanelen träffade förra veckan. De beskrev det mycket höga jakttrycket på ön, och att de sedan juli skjutit 90 vildsvin. Häpnadsväckande siffror, menar Lokind.

– Det är riktigt svårslaget. För att sätta det i ett sammanhang kan jag säga att den genomsnittliga vildsvinsavskjutningen i Österåker och Vaxholm på samma tid är 10,7 vildsvin per 1 000 hektar. Ljusterö består av ungefär 6 000 hektar, och där har man skjutit över 90 vildsvin. Det är otroligt mycket, säger Lokind.

Många öbor är oroliga och säger att de knappt vågar gå ut. Hur farliga är vildsvinen egentligen?

– Jag skulle inte säga att de är farliga. De är väldigt intelligenta och undviker människor. De incidenter som sker handlar nästan alltid om okopplade hundar. Därför kan det vara bra att hålla sina hundar kopplade om man är orolig, säger han och fortsätter.

– Men jag förstår och respekterar samtidigt att folk kan känna sig rädda, men jag tycker inte man ska gå runt och vara rädd.

Henrik Lokind arbetar mycket på fastlandet. Där förklarar han att kommunens möjligheter att skjuta av vildsvin är helt annorlunda. Den absoluta majoriteten av Ljusterö består av privatägd mark, och därför blir det krångligare för kommunen att hjälpa till, menar han.

– Utanför kommunal mark har vi egentligen inga möjligheter alls. Men vi försöker vara så behjälpliga som möjligt och kan till exempel delta i samjakter tillsammans med jägarna på ön. Vi har flera sådana evenemang inplanerade.

Flera människor ute på ön är väldigt desperata, hur högt på priolistan anser du att detta ligger hos kommunen?

– Det är min bestämda uppfattning att kommunen mycket väl vet hur stort problemet är ute på Ljusterö och att det ligger högt upp på priolistan.

Vad kan kommunen göra för att hjälpa till och ta ansvar för problemet?

– Det utreds just nu, och det sker i ett ganska högt tempo och med hög prioritet. Vi tittar på hur kommunen kan använda sin roll för att hjälpa till ännu mer.

Några av de exempel som kommunen kollar på är bland annat ökad röjning av lövträd och granar på platser där vildsvin samlas, en slags ”skottpeng” på vildsvin som exempelvis skulle gå till välgörenhet, eller användning av lokalt vildsvinskött i kommunens tillagningskök.

En idé som lyfts är att kommunen skulle kunna köpa in mer vildsvinskött till skolköken för att underlätta för jägarna att bli av med köttet. Hur ser du på det?

– Det är en jättebra idé. Just den typen av lösningar, hur kommunen kan bidra praktiskt och samtidigt stötta det lokala arbetet, är precis det vi tittar på nu.

Flera öbor vill ha bort svinen från ön helt och hållet, finns det en nollvision från kommunens sida också?

– Nej, det tror jag inte är realistiskt. Det handlar snarare om att få ned antalet till rimliga nivåer.

Och det tror du går att uppnå inom överskådlig tid?

– Ja, jag tycker vi är på rätt väg. Jägarna ligger redan på väldigt höga avskjutningsnivåer och det lär fortsätta. Samtidigt håller kommunen på att kolla på hur man kan hjälpa till ännu mer. Om tre år finns det förutsättningar för att vi kommit ned till normala nivåer, avslutar Lokind.

Vilka åtgärder kommunen ska ta för att ta sitt ansvar i vildsvinsproblemen ska diskuteras och beslutas på kommunstyrelsens sammanträde 24 november.