Därför kan inte vildsvinsköttet bli skolmat

Av Loke Johansson

Uppbökade tomter och välta sopkärl fortsätter att irritera Österåkersborna. Samtidigt väcks frågan varför det inte görs mer för att underlätta avskjutningen av svinen. Enligt Henrik Lokind, viltvårdare på kommunen, är problemet med att göra sig av med köttet den största tröskeln.

Trots flera problem med vildsvin i Österåker, inte minst i skärgården, finns ingen närliggande vilthanteringsanläggning dit jägare kan lämna grisarna de skjutit. I höstas gick kommunen ut med att de diskuterar både införande av skottpeng och servering av vildsvinskött i skolköken, men bristen på vilthanteringsanläggningar norr om Stockholm ställer till problem som bromsar åtgärdstakten.

För att köttet ska kunna serveras i skolor, säljas i butik eller serveras på restaurang måste det först passera en godkänd vilthanteringsanläggning. Allt vilt som lämnar en sådan anläggning blir besiktigat av en veterinär. Det finns undantag för privatpersoner, men det förutsätter att leverantören har korrekta utbildningar, genomfört rätt dokumentation och är registrerad hos Länsstyrelsen. Dessutom kan privatpersoner bara sälja vildsvin till direktkonsument och antalet djur är begränsat enligt lag.

– Det är väldigt ont om sådana anläggningar norr om Stockholm, och vi har ingen här i Österåker. Ska man lämna in ett djur får man ofta köra söder om stan, för där finns det många jämfört med här, och då ökar ju tyvärr transport- och arbetskostnaderna, säger viltvårdaren Henrik Lokind.

LERA. Bild tagen från en uppbökad tomt i Öran på Ljusterö, där grannarna beskriver en desperation efter flera år av vildsvinsproblem. Foto: Roffe Andersson

Faller på logistiken

Enligt Henrik Lokind är Österåker inte ensamma om problemet. Flera kommuner norr om Stockholm upplever brist på anläggningar där köttet kan besiktigas och göras i ordning. Men att bygga en vilthanteringsanläggning är dyrt och det finns ett omfattande regelverk att förhålla sig till.

– Det är ett jätteprojekt. Det ska vara särskilda avlopp, duschar, omklädningsrum och rutiner för slaktavfall. Det är inget man slår upp på en vecka eller två, säger Lokind.

Andra åtgärder

Efter att debatten kring vildsvinsproblemen blossat upp igen i slutet på förra året presenterade kommunen flera förslag som skulle diskuteras. Däribland skottpeng och vildsvinskött i skolköken. Men svårigheterna att få djuren slaktade och köttet hanterat gör att flera av förslagen inte går att genomföra.

I stället fortsätter både kommunens jägare och privata jaktlag att skjuta av beståndet. Samtidigt har kommunen ökat röjningen av buskage på platser där vildsvinen samlas. Om det räcker för att få ner stammen till normala nivåer återstår att se. Men enligt Henrik Lokind, viltvårdare på kommunen, är röjning av vegetation mer effektivt än man kan tro. Åtminstone tills det växer upp igen.

– Den tar bort gynnsamma miljöer för vildsvin i centrum. Växtlighet där de gärna uppehåller sig försvinner, och det har gett mycket goda resultat tidigare. Platser som röjts har blivit fria från vildsvin tills vegetationen kommer tillbaka, säger han.

Behövs initiativ

För att kunna öka avskjutningen ytterligare och samtidigt ta vara på köttet krävs alltså bättre tillgång till vilthanteringsanläggningar norr om Stockholm. Henrik Lokind säger att han vet att det finns initiativ från privata aktörer som tittar på om man hade kunnat etablera en vilthanteringsanläggning norr om Stockholm.

– Det vore väldigt positivt. Behovet är stort, och det ligger i allas intresse att få ut mer viltkött till skolkök, äldreomsorg och på den gemensamma marknaden, avslutar Henrik Lokind.