Dyrare fjärrvärme slår hårt mot Österåkersbor

Av Loke Johansson

Från 1 januari 2026 ökar priset på fjärrvärme med 22 procent i Åkersberga. En av de som drabbas är Åkersbergabon Peter Lemon. I hans samfällighet kommer snittkostnaden enligt honom öka med 500 kronor i månaden.

– Vi är ju i en beroendeställning så vi kan ju inte göra så mycket, säger Åkersbergabon Peter.

Nästa år chockhöjs priset på fjärrvärme med 22% i Åkersberga. För ett hushåll med en genomsnittsförbrukning på 193 MWh per år betyder det en ökad kostnad på 4 145 kronor inklusive moms.

En av de som reagerat på prisökningen är Peter Lemon. Han fick nyligen beskedet i ett informationsbrev från Solör Bioenergi AB, som tidigare i år tog över både fjärrvärmenätet och produktionsanläggningen vid Sockenvägen från Eon.

Medan Peters månadskostnader väntas öka med 500 kronor i månaden innebär utgifterna för större hem med högre energiförbrukning innebära en ännu större ökning.

– Varför kan de höja priset så mycket bara för att de byter ägare? Förut när priset har höjts så har det gjorts med 5-6 procent, men det här är en ökning som kommer svida hårt för många som använder fjärrvärme i Åkersberga, säger Peter.

Och han är inte ensam om att reagera. Prisökningar i fjärrvärmen sker samtidigt på flera håll i landet och i flera fall överstiger de inflationen. Utvecklingen har bland annat kritiserats av Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen, vars årliga rapport jämför kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning i alla Sveriges kommuner.

– Årets höjning är den näst största höjningen på trettio år. Det visar att fjolårets rekordhöjning inte var en engångshändelse, utan en trend som riskerar att urholka hushållens och fastighetsägarnas ekonomi. När prishöjningarna gång på gång överstiger inflationen blir fjärrvärmen allt mindre konkurrenskraftig som uppvärmningsform, skriver Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen, i ett pressmeddelande.

”Beror på eftersläpning”

Pär Westborg, marknadschef på Solör Bioenergi AB, förklarar att prisökningen beror på en eftersläpningseffekt där man behöver kompensera för nära på fördubblade biobränslepriser de senaste två åren.

– Den befintliga fjärrvärmekostnaden täcker helt enkelt inte vad värmeverket i Åkersberga kostar att driva och måste därför höjas. Och anledningen till det är att priserna på råvarorna vi eldar har gått upp med ungefär 100 procent på två år, säger han och fortsätter:

– Egentligen skulle prisökningen ha kommit för två år sedan, men då var inte vi involverade.

Vad krävs då för att slippa ytterligare höjningar framöver?

– En stabilare prisbild på bränslet. Just nu har priserna stannat av, men de ligger fortfarande på en väldigt hög nivå, avslutar Westborg.