Från Ungern till hockeydrömmen i Åkersberga

Av Loke Johansson

Blott femtonårige Bence Molnár tog sitt pick och pack, lämnade familjen i östra Ungern för att förverkliga sin hockeydröm i Österåker. Kanalen får ett snack med J18-målvakten som drömmer om SHL och NHL i nämnd ordning.

Moderklubben DEAC i hemstaden Debrecen i östra Ungern började helt enkelt kännas för liten. Här fanns inte rätt förutsättningar för att utvecklas i den takt som Bence Molnár, 15, hoppades. Här krävdes något större.

Och efter ett samtal med sin agent kom erbjudandet som han inte kunde tacka nej till. Nu var det dags att lämna Ungern för det mer hockey-vänliga landet i norr. I en klubb 225 mil norrut som han aldrig hört talas om.

– Jag kunde bara inte tacka nej. Jag tänkte att jag kanske aldrig skulle få en sådan här möjlighet igen, säger Bence Molnár och fortsätter:

– Premiärministern där hemma, Viktor Orbán, gillar fotboll och inte hockey. Därför finns inte samma förutsättningar att bli bra på hockey där, säger Bence och understryker att Sverige är en mycket bättre hockeynation.

POLARE. Bence Molnár tillsammans med lagkompisarna Hugo Johnsson (till vänster) och Carl Gilljam (till höger). Foto: Roffe Andersson

Välkommen till Österåker

Väl framme i Åkersberga tränade Bence först med U15-truppen innan han tog klivet upp till U-18. Flera av killarna är äldre och motståndet är tuffare – äntligen något att bita i för den 195 centimeter långa och 90 kilo tunga hockeymålvakten.

– Jag tycker att varje person i vår trupp är en bra hockeyspelare – det kunde jag inte säga hemma i Ungern.

Nu har Bence funnit sig till rätta i sin blåvita hemklubb. Han är både social och duktig på engelska – två egenskaper som kommit till sin rätt i J18-truppen där han skaffat flera vänner. Det tog inte lång tid innan han kom in i gemenskapen.

– Varenda person som sitter i det där omklädningsrummet har varit snäll och duktig på att bjuda in, säger Bence och pekar på dörren till lagets omklädningsrum.

– Jag fick höra att svenskar kan vara osociala. Men jag fick vänner direkt.

Saknar korvgrytan

Men i vissa stunder saknar han hemlandet. I synnerhet vännerna från moderklubben i Debrecen. För att inte tala om Paprikás Krumpli, en het korvgryta med paprika och potatis.

– Det är nog de sakerna jag saknar mest. Och familjen förstås.

Det är dock inget som han går runt och tänker på. Nu fokuserar han på hockeykarriären, och när han inte tränar går han i skolan eller hänger hemma i Margretelund. Han har nya vänner och en stor trygghet i tränaren Robin Zetterström och hans fru Jenny. Eller som han själv kallar dem:

– De är mina svenska föräldrar.

Han fortsätter:

– De är väldigt viktiga för mig. Jag är ju rätt ung och det är rätt svårt att vara utan sina föräldrar om jag ska vara ärlig. Men jag tror samtidigt att jag blir mer disciplinerad och självständig av detta.

Vill stanna i Sverige

Och varje steg han tar på vägen mot en framgångsrik hockeykarriär är med ett slutmål: Han ska till SHL.

– Om 10 år är jag 25 och förhoppningsvis spelar jag i SHL. Men helst vill jag till NHL.

– En sak är i alla fall klar – jag kommer inte återvända till Ungern så länge jag spelar hockey.

TILLSKOTT. Efter flytten till Sverige har Bence funnit sig tillrätta i sin nya klubb och på hemmarinken i Österåker Sportcentrum. Foto: Roffe Andersson

Besök av föräldrarna

Nästa vecka kommer mamma och pappa från Ungern på besök. Då ska de in och turista i Stockholm, något Bence knappt gjort tidigare bortsett från vissa hockeyaffärer han åkt till.

– Det blir ett äventyr för dem. Jag saknar dem och ser fram emot att visa dem mitt nya liv här.

– Sen ska jag förstås visa dem Åkersberga och vår hemmaarena också, avslutar Bence Molnár.