Så blev nyår en fest för framtiden

Smällare, nyårslöften, champagne, glitter och flärd. Det som kännetecknar vårt nutida nyårsfirande har rötter långt tillbaka i tiden.

– Det handlade från början om riter för att bringa tur, berättar etnolog Inger Widhja.

Ett år går fort. Ibland kan det kännas som att man precis vant sig vid att säga och skriva det innevarande året när ännu ett nytt börjar. Det sägs att upplevelsen av tid också förändras ju äldre man blir – som om tiden går fortare och fortare.

Därför verkar det ganska logiskt att vi har behov av att markera övergången från det gamla till det nya genom en ordentlig fest. Så att tiden liksom inte bara rullar på. Men nyårsfirandet har historiskt också handlat mycket om besvärjelser och vidskepelse berättar etnolog Inger Widhja.

– Genom olika ritualer ville man göra det kommande året lyckosamt.

Hur länge har vi firat nyår den 31 december?

– Det är lite beroende av samhällsklass. Överklassen och de högre stånden började tidigare med nyårsfirande. Men det var under Gustav Vasas tid på 1500-talet som 1 januari officiellt blev nyårsdag i Sverige. Innan dess räknades juldagen som årets första. Först i slutet på 1800-talet var 1 januari etablerad som nyårsdag och då tog firandet på nyårsafton och tolvslaget riktig fart. Det omgavs från början, framför allt hos allmogen, av en hel del vidskepelse. Genom olika riter och “knep” försökte man som sagt bringa tur, men också ta reda på vad som väntade det kommande året.

Och vad kunde det röra sig om?

– Till exempel att man letade efter “figurer” i den falnande brasan, såsom kors och nyfödda barn. Man hade också koll på vem runt festbordet som vekarna på ljusen pekade mot – den skulle dessvärre drabbas av otur. Dessutom stöpte man figurer i bly och undersökte på nyårsmorgonen om det fanns fotspår i snön utanför stugan och vilken riktning de i så fall hade. Gick de mot stugan väntades tillökning under året och gick de bortåt skulle någon flytta eller i värsta fall dö.

Varifrån kommer traditionerna med…

…fyrverkerier och smällare?

– Från början handlade det om att skrämma bort onda andar inför kommande år. Traditionen med att avlossa skott för att avlägsna onda krafter och väsen har man ju historiskt haft i samband med många initieringsriter, till exempel bröllop. Att det sedan också utvecklats till fyrverkerier är väl för att göra det lite festligare.

…nyårslöften?

– Även här handlar det nog från början om skrock, att starta det nya året på ett bra, konstruktivt och positivt sätt för att besvärja fortsättningen. Något man absolut inte skulle göra på nyårsdagen var att låna ut pengar eller sätta sig i skuld själv, då fanns risk för att det nya året fortsatte på samma sätt.

…den lyxiga maten, som till exempel hummer och champagne?

– Det var adeln och därefter borgarklassen som introducerade den lite lyxigare maten kring nyår. Hos allmogen fortsatte man länge med en slags upprepning av julmaten. Skaldjur var inget som uppskattades hos bönderna. Jag minns till exempel min morfar som sålde kräftor “till de där dumma stadsborna i Skövde” som han uttryckte det.

Hanna Sundblad/Gazzine