Elpriserna rusar i Österåker

De högsta priserna sedan rekordmånaden december 2022 har noterats. Samtidigt har vi haft den minsta vindkraftsproduktionen på länge och större import än export under åtta timmar. Här följer nyhetstjänsten Newsworthys sammanställning av elmarknaden i januari.

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i januari i elområde 3 som Österåker tillhör. Månadspriset var 108 öre per kilowattimme, vilket är 56 öre dyrare än i december. Det är det högsta priset i området sedan december 2022, då snittet för månaden låg på 269 öre per kilowattimme – vilket är rekordet för området. För ett år sedan – i januari 2025 – kostade en kilowattimme 63 öre.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna mer över tid. Sedan oktober sätts priserna varje kvart. Dyraste timmen i januari i Österåker inträffade mellan klockan 15 och 16 den 20 januari, då kostade en kilowattimme i snitt 293 öre. Som lägst var snittpriset per timme i området 3 öre.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Högre elförbrukning

Under januari förbrukades det ungefär 15 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär tre procent mer än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. SMHI konstaterar att januari varit en riktig vintermånad, som var kallare än normalt i hela landet.

Den 12 januari konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 9 och 10.

Nära hälften från vattenkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 47 procent av elproduktionen under januari från vattenkraft, ungefär 29 procent från kärnkraft och runt 19 procent från vindkraft.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med november 2025 – har solkraften stått för ungefär 2,6 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 72 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 19 procent av elproduktionen i januari. Det motsvarar ungefär 3 300 gigawattimmar, vilket är knappt 1 400 gigawattimmar mindre än samma månad i fjol. Det är den minsta vindkraftproduktionen under en januarimånad sedan 2021. Och tittar man på hela året har vindkraften producerat färre gigawattimmar än året innan (-7 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 50 procent.

Mer import än export

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste elva åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Under kortare tidsperioder händer det att Sverige har nettoimport.

Under januari importerade Sverige mer el än man exporterade under åtta timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt någon enstaka gång.

Under januari exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Uppgifterna om elmarknaden kommer från Nordpool, SCB och Entso-E.

Martin Olsson, Newsworthy