Majoriteten vill införa syskonförtur

Av Loke Johansson

Den styrande majoriteten i Österåker föreslår tre nya ändringar kopplade till skolan. Bland annat vill man införa syskonförtur i valet till de kommunala skolorna.

– Vi har följt utvecklingen i andra kommuner och efter att ha utrett frågan har vi bestämt att det är något vi vill införa här också. Det här är också något som lyfts fram när vi knackar dörr och pratar med småbarnsfamiljer, säger kommunstyrelsens ordförande Richard Orgård (M).

Förslaget innebär att barn som har ett äldre syskon i årskurs F–6 på en kommunal skola ska prioriteras vid skolplaceringen. Centerledaren Isa Marttasdotter-Wiman lyfter också fram vardagsperspektivet.

– För många familjer är det viktigt att barnen får möjlighet att gå på samma skola. Det skapar trygghet och gör det enklare att få ihop vardagspusslet, säger hon.

Nya direktiv för Armada

Majoriteten vill också genomföra en stor omorganisation av det kommunala fastighetsbolaget Armada. Tanken är att det kommunala fastighetsbolaget ska renodlas och bara fokusera på bostadsfastigheter, medan skolor, förskolor, idrottsanläggningar och andra kommunala verksamhetslokaler ska in under kommunens paraply.

– Vi vill att Armada enbart ska hantera våra hyresfastigheter. Vi tror att det är nödvändigt för att nå den kvalitet vi vill ha i kommunens lokaler, säger Richard Orgård (M).

Kritik om slitna lokaler

Tidningen har tidigare rapporterat om kritik kring slitna skollokaler och när tidningen förra hösten gjorde en enkät med lärare från kommunala skolor i kommunen var det flera som önskande att mer resurser gick till upprustning av skolorna.

”Jag tycker att det finns mycket upprustning att göra just på skolan jag jobbar på” sa en lärare, som menade att dennes skola var i behov av en ordentlig renovering.

På Ljusterö skola valde man i höstas att ta saken i egna händer när föräldrar och elever gick ihop under en fixardag.

”För att våra barn ändå ska ha tillgång till en trygg och stimulerande miljö valde vi att själva ta initiativ till att rusta upp gården” sa en förälder, som menade att skolan var i behov av det då kommunen inte längre underhåller förskolans utemiljö i samma omfattning, varken när det gäller leksaker, säkerhet eller byggnader.

Kritiken har också kommit från politiken, inte minst från oppositionspolitikern Sofia Almgren Johansson (S), som i samband med att hon gick ut med vallöftet om ett utbildningslyft i Österåker sa att hon ”varit ute och sett skräckexempel på eftersatta skollokaler i kommunen”.

Richard Orgård menar dock att bilden ibland blir alltför ensidig.

– Det är inte så att samtliga fastigheter i kommunen är i dåligt skick, som det ibland framstår i debatten. Vi har många jättefina skollokaler som håller hög standard, däremot finns det ett renoveringsbehov i vissa skolor, säger han.

Enligt majoriteten är syftet att minska kommunens underhållsskuld, skapa tydligare ansvarsfördelning och ge verksamheterna bättre förutsättningar att fokusera på sina kärnuppdrag. Richard Orgård säger att förändringen ska genomföras inom befintliga ekonomiska ramar.

– Vi tycker att det här är ett sätt att hantera frågan på ett ansvarsfullt sätt. Vi behöver inte höja skatten för att nå dit, utan gör det genom en tydligare organisation där Armada fokuserar på bostäder och kommunen tar större ansvar för verksamhetslokalerna, säger Richard Orgård.

Kommunalrådet Mathias Lindow (L) tillägger att dagens organisation ibland skapar oklarheter kring ansvarsfördelningen.

– När vi träffar rektorer och verksamhetsledare märker vi att det finns ett dilemma där det ibland är oklart vad som är Armadas uppdrag och vad som är verksamheternas ansvar. Med den här förändringen kan verksamheterna fokusera mer på sitt kärnuppdrag, säger han.

Utökad rätt till förskola

Tredje delen av paketet handlar om förskolan. Majoriteten vill att barn till föräldralediga fortsatt ska ha rätt till 30 timmar i veckan i förskolan även under skollov. Syftet är att skapa mer förutsägbara regler och underlätta för småbarnsfamiljer.

Den externa utredningen kring Armada ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i november 2026. Om förslagen får gehör är målsättningen att beslut fattas och förändringarna genomförs under 2027. Enligt majoriteten ska satsningarna inte påverka kommunens skattesats.