Kortare undervisningstid och vad hon upplever som försämrade villkor fick Eriko Seto Norrgård att reagera. Nu samlar hon namn för bättre modersmålsundervisning i Österåker. Samtidigt planerar kommunen förändringar i hur undervisningen organiseras.
– Alla barn borde ha rätt till en bra språkutveckling, oavsett var de bor. Utbildning är inget man ska effektivisera bort, säger Eriko Seto Norrgård.
Eriko är ursprungligen från Japan och bor i Österåker sedan 2019. Hon har två barn som har modersmålsundervisning i japanska. När hon upplevde att undervisningen hade blivit sämre tog hon initiativ till en gemensam skrivelse till kommunen och startade en digital namninsamling. När hon senast kontrollerade hade ett tjugotal personer skrivit under.
I skrivelsen uttrycks oro för att minskade resurser och förändrade villkor ska påverka undervisningens kvalitet och kontinuitet. Där efterlyses bland annat stabila förutsättningar för modersmålsundervisningen, hållbara arbetsvillkor för lärarna och dialog med berörda vårdnadshavare och lärare.
– Det handlar inte bara om japanska, utan om flera språk. Jag upplever att det har blivit sämre och då kände jag att jag ville samla namn, säger Eriko.
Ändrade villkor
I dag får omkring 600 elever i Österåker modersmålsundervisning på sammanlagt 26 språk. Erikos barn har bland annat fått kortare undervisningstid. En av hennes söner har undervisning tillsammans med en annan elev.
– Båda barnen har adhd och tiden har minskat från 50 till 30 minuter. Barn som läser modersmål kan dessutom ligga på väldigt olika nivåer. Någon kanske pratar japanska bra men inte kan skriva, medan det kan vara tvärtom för någon annan, berättar Eriko.
Eriko berättar att hennes barns lärare utgår från södra Stockholm och åker mellan elever på olika platser. Trots att läraren nu har fått fler elever uppger Eriko att läraren har erbjudits en lägre tjänstgöringsgrad.
– Vem vill jobba under de villkoren? Jag tycker inte att det känns hållbart. Det är också stora skillnader i hur undervisningen ser ut mellan kommunerna, säger hon.

LÄRA. I Österåker finns runt 600 barn som hat modersmålundervisning, på sammanlagt 26 olika språk. Foto: Magnific
Hon befarar att ett mer omständligt upplägg i förlängningen kan få familjer att välja bort modersmålsundervisningen.
– Det känns som att man gör det krångligare för föräldrarna och att kommunen på så vis kan spara pengar. Samtidigt pratar kommunen om hur viktig modersmålsundervisningen är.
Kommunen förändrar upplägget
Under hösten förändrar kommunen hur modersmålsundervisningen organiseras. Enligt Chanapon Kaewthep, enhetschef för modersmålsenheten, är bakgrunden att verksamheten i dag organiseras på olika sätt mellan skolorna, vilket kan leda till skillnader i planering och samordning.
– Syftet med förändringen är att skapa en mer likvärdig och långsiktigt hållbar verksamhet samt att fortsatt kunna erbjuda eleverna stöd av hög kvalitet, säger Chanapon Kaewthep.
Det nya upplägget innebär att modersmålsundervisningen i större utsträckning organiseras i undervisningsgrupper med fler elever som har samma modersmål. På så sätt får eleverna möjlighet att utveckla språket tillsammans med andra som talar samma språk, samtidigt som kommunen kan använda sina resurser mer effektivt, menar Chanapon Kaewthep.
– Målet för eleverna är detsamma som tidigare. De elever som har rätt till modersmålsundervisning eller behöver studiehandledning ska även fortsättningsvis få det stöd de behöver, säger hon.
Förändringen av modersmålsundervisningen införs successivt och beräknas vara fullt genomförd vid årsskiftet.
Därför är modersmålsundervisning viktig
-Goda kunskaper i modersmålet kan underlätta lärandet av svenska, andra språk och andra skolämnen.
-Undervisningen utvecklar barnets förmåga att tala, läsa och skriva på sitt modersmål.
-Språket har också betydelse för identitet, självkänsla och förståelse för den egna kulturella bakgrunden.
-Modersmålet kan fungera som ett verktyg för fortsatt språk- och kunskapsutveckling.
Från Söra simhall till SM-medalj – nu jagar 20-åringen från Åkersberga en plats i landslaget
Kommunen har genom ett nytt bidrag avsatt 100 000 kronor för insatser mot antisemitism i skolvärlden
Hon stöttar kvinnor under rättegångar och skriver om destruktiva relationer – nu är Irene Planefjord aktuell med sin första roman
Efter sin ALS-diagnos startade Berit Lignercrona en insamling, och på två år har hon fått in över 88 000 kronor
Två år av tunga säsongsavslut fick sin revansch – nu är Åkersberga FC klart för division 2
När AI förändrade hennes gamla bransch valde Lisa Ferland ett mer praktiskt yrke – hundfrisör
När katten Morris försvann väcktes idén om en digital tjänst som samlar observationer och hjälper djurägare lokalt
Efter tio års uppehåll har kommunen återinfört tjänsten – nu ska Johan Wård stötta både drabbade och anhöriga
Efter kritik från skärgårdsbor har lösning hittats på de flesta öarna
Bänkar och räcken blir hinder när barn och unga samlas för att träna parkour i Åkersberga centrum
Nästan 50 år efter den senaste spelningen på Berga teater återvänder Nattkräm för en jubileumskonsert 10 oktober
Trots beskedet att åka in vid första tecken på förlossning fick Ebba rådet att avvakta – kort därefter föddes sonen hemma
ÅFC körde över United i derbyt – nu avgörs allt hemma mot Roslagsbro
Årets tema: ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”
Den nya anropsstyrda närtrafiken sattes på prov och nu ska synpunkterna skickas vidare
Biodlingen började som en hobby – nu har intresset lett till egen honung och hjälp till andra biodlare
På svärföräldrarnas tomt byggde Eric Bauroth upp ett litet gym. Nu drömmer han om en större lokal på ön
Elever från Solskiftesskolan gjorde boende från Solskiftets äldreboende sällskap på den årliga Attendorundan
Aiden Maier räddade Åkersberga till förlängning – och avgjorde sedan på egen hand
Beslut på senaste KF ledde till att Österåkers nya varumärkesstrategi går på minoritetsåterremiss




















