Slitage längs Roslagsleden – Nils sprang vilse

Av Loke Johansson

Trasiga skyltar, utsuddade markeringar och träd som fallit över stigen. När Nils Lefring gav sig ut på en löptur längs Roslagsleden började allt fint – tills han passerade gränsen till Österåkers kommun.

– Jag sprang vilse direkt, säger Nils.

Den del av Roslagsleden som tillhör och förvaltas av Österåkers kommun har flera brister. Det fick motionären Nils Lefring, 49, erfara på sin joggingtur längst den populära leden, som lockar såväl lokalbor som turister.

– Det är bedrövligt och skämmigt. Roslagsleden är en stolthet som lockar så många människor. Då kan det inte finnas en sträcka som är helt eftersatt, säger han.

I Olsboda, där gränsen mellan Norrtälje och Österåker går, märkte Nils snabbt hur leden gick från välskött till sliten. De oragea markeringarna på träden som ska visa vägen är utsuddade, skyltar är trasiga och övervuxna, och vid flera platser har träd fallit över stigen.

– Norrtäljes del är i toppskick, man vet alltid vart leden går. Ingen tvekan om saken. Det är väldigt stor skillnad mot Österåkers del där det ser ut som att det inte underhållits på flera år, säger Nils.

Även i Vallentuna och Täby sköts leden betydligt bättre, menar han.

– Det var otroligt påtagligt när jag först hade sprungit 16 km i Norrtälje kommun och kom in i Österåkers kommun, och det första som händer är att jag springer fel för att märkningen på träden var bortblekt och det var dåligt skyltat.

KLAGAR. Nils Lefring, 49, sprang vilse på Roslagsleden. Nu vill han att Österåkers kommun förbättrar underhållet av leden. Foto: Roffe Andersson

Bakbundna händer

Martin Andersson, tillförordnad chef för kultur- och fritidsnämnden i Österåkers kommun, berättar att kommunen skickar ut förvaltare när felanmälningar kommer in. På vissa platser behöver dock markägarnas medgivande innan arbete kan utföras. Därav har kommunen inte kunna göra något, enligt Andersson.

– Just nu arbetar vi med en omfattande lista över cirka 20 markägare längs Roslagsleden. Glädjande nog har flera redan skrivit på nya avtal, och dialogen med övriga pågår. När alla avtal är på plats kan vi fortsätta arbetet med att förbättra leden för alla som använder den, säger han.

Och varför grannkommunerna lyckas hålla efter sina delar av leden är oklart, men beror enligt Andersson troligtvis på skillnader i markfrågan.

– Det ser olika ut. Täby till exempel kanske har färre markägare längs leden, eller så har de helt enkelt kommit längre i processen. Vad det beror på kan jag inte svara på, säger han.