Ny förening kämpar för skärgårdens framtid

Av Lina Abrahamsson

En nedläggningshotad skola blev startskottet för den nya intresseföreningen Levande Skärgård Österåker. Nu samlar föreningen engagerade skärgårdsbor i kampen för en långsiktigt livskraftig landsbygd – där både barnfamiljer och äldre ska kunna bo och verka.

När Österåkers kommun meddelade att de ville lägga ned skolklasser på både Ljusterö och Roslags-Kulla var det många som reagerade. Protesterna blev snabbt till handling, och i februari bildades föreningen Levande Skärgård Österåker – LSÖ.

– Det började med ”Rädda Ljusterö Skola” och där märkte vi att det fanns ett intresse för att engagera sig. Eftersom vi vill driva fler frågor än skolfrågan, som trafik- eller vård- och omsorgsfrågor skapade vi olika arbetsgrupper, säger Caroline Åkersberg som är ordförande i föreningen.

Vid köksbordet hemma hos Caroline på Ljusterö – där många av styrelsens möten hålls – berättar hon och ledamoten Joakim Tyrsköld om vad de vill åstadkomma.

– Poängen är att skapa just en levande skärgård – potentialen finns ju att få skärgården att bli en så levande plats.

Växande förening

Det handlar inte bara om Ljusterö utan även Roslags-Kulla, Ingmarsö, Edö och andra delar av skärgården. Satsningar här gynnar både bofasta och deltidsboende.

– Tidigare har det varit dåligt med engagemang, men i samband med skolfrågan vaknade många. Vi tänkte att det är bra att passa på att smida medan järnet är varmt, säger Joakim.

Föreningen har på kort tid samlat över 140 medlemmar. Skolfrågan är fortfarande central för LSÖ.

– Skolan kostar pengar, det kommer den alltid att göra. Det kostar mer att bedriva skola på landsbygden, men man måste satsa för att få en levande landsbygd och skärgård. Att ha en fungerande skola och förskola är också grunden för att locka nya barnfamiljer att etablera sig.

Samtidigt är servicen i skärgården långt ifrån optimal, menar Joakim och Caroline. Kollektivtrafiken är ett tydligt exempel.

– Kollektivtrafiken och båtförbindelserna är sämre nu än när jag gick i gymnasiet, säger Caroline.

– Skärgårdsbåtarna är till för att få ut stadsbor till sina landställen i skärgården, inte för oss skärgårdsbor att åka in till stan. Det är samma trafiksystem som för 90–100 år sedan, tillägger Joakim.

Driftiga öbor

Det är inte ovanligt att öbor själva tar hand om vardagsproblem – som att skotta is från skolgården – i stället för att felanmäla till kommunen. Den här handlingskraften vill föreningen ta vara på.

– Vi löser problemen själva men nackdelen av det blir att kommunen släpper oss lite. Vi vill ha kommunen med oss men vi kan också göra mycket själva, bara vi får en budget, säger Joakim och berättar om ett aktuellt exempel med en efterlängtad lekplats:

– Vi har fått ett erbjudande om att få arrendera mark billigt från hembygdsföreningen, lokala entreprenörer kan bygga upp lekplatsen och sköta om den. Vi behöver bara pengar till arbetet och materialet.

Ett konkret projekt som föreningen vill få i gång är läxhjälp i bibliotekets studierum. Tanken är att engagera hela bygden.

– Vi kan få ihop generationer och göra så att alla hjälps åt. Det blir fler vuxna och äldre bland barnen, säger Caroline.

Vill vara en resurs

Medlemsbasen är växande, men målet är också att engagemanget ska hålla över tid. Föreningen hoppas att idén med fler mindre arbetsgrupper fungerar. LSÖ ska fungera som en paraplyförening där kunskapen som finns lokalt samlas och lyfts.

– Vi vill att kommunen ser LSÖ som en möjlighet och som en resurs att ha en långsiktig dialog med, säger Joakim.

– Vi vill inte vara en gnällgrupp utan vi ska komma med lösningar och bättre förslag, tillägger Caroline.