Angelikas råd efter våldet: Så går du vidare

Av Lina Abrahamsson

Förra året hade Angelika nyligen lämnat sin våldsamma relation. I dag har hon fått livet tillbaka – och vill hjälpa andra kvinnor med sina erfarenheter och råd.

– Jag har fått livslusten tillbaka, säger hon.

När Kanalen träffade Angelika, som egentligen heter något annat, i augusti förra året var uppbrottet fortfarande färskt.

I åtta år hade hon levt med en man som utsatte henne för psykiskt, fysiskt och ekonomiskt våld. Hon hade lämnat honom flera gånger, men gång på gång återvänt. Först i mars 2025 blev uppbrottet definitivt. Då var hon svårt nedbruten efter år av våld och kontroll. Hon hade gjort två självmordsförsök och fått diagnosen komplex PTSD. I dag möter vi en annan Angelika.

– Angelika 2.0, säger hon och ler.

Kontakten med sig själv, som Angelika upplever att hon förlorade under åren med sin förövare, börjar komma tillbaka.

– Det är bara uppåt för mig nu.

Närmare barnen igen

En av de största förändringarna är relationen till barnen. Under åren med mannen påverkades också de av situationen. De såg sin mamma fara illa, oroade sig för henne och försökte få henne att lämna relationen.

– Vi har kommit tillbaka till hur det var tidigare. Det vanliga, att fika eller åka till Ikea. De behöver inte vara oroliga för mig längre. Det är jättehärligt.

Barnen har också läst på om våld i nära relationer och om de mekanismer som kan göra det svårt att lämna.

– De tycker inte att det är mitt fel. Och nu vet jag också själv till hundra procent att det inte var mitt fel.

Angelika har nyligen flyttat till en ny lägenhet. Där bestämmer hon själv vad som ska finnas, hur det ska se ut och vad hon vill göra.

– Jag känner mig trygg där. Jag får göra precis som jag vill.

Hon har successivt gjort sig av med saker som hon fått av sin tidigare man.

– Jag rensar bort honom.

Samtidigt återtar hon sådant i vardagen som hon tidigare inte fick bestämma över själv. Nyligen bokade Angelika tid hos frisören för att göra slingor.

– Det hade jag aldrig kunnat göra när jag var med honom. Han tyckte att det var för dyrt. En gång gjorde jag det ändå, och då slet han nästan av mig håret.

I dag kan hon boka frisörtiden utan att fråga någon om lov.

– Varje gång jag gör någonting för mig själv kommer han längre bort.

Spåren finns fortfarande kvar

Att livet har blivit lättare betyder inte att allt är borta. Angelika beskriver det som att hon alltid kommer att bära vissa ärr på insidan. Tvångsbeteendena som hon utvecklade under relationen har minskat, men ibland reagerar kroppen fortfarande innan tanken hinner med.

– Jag kan hoppa till om jag ser en skugga. Och innan jag går och lägger mig trippelkollar jag fortfarande att ytterdörren är låst.

Även ekonomiskt märks följderna av relationen. Angelika berättar att hon under åren med mannen pressades att ta lån för hans skull. I dag är ekonomin fortfarande ansträngd och hon har bland annat fått sälja sin bil. Hon är också sjukskriven i väntan på en knäoperation. Knäproblemen kopplar hon till en händelse under relationen då mannen knuffade henne.

Känn inte skam

När Angelika ser tillbaka på de år då hon själv gång på gång lämnade och återvände vill hon framför allt få bort skammen.

– Om du går tillbaka är det aldrig ditt fel. Du ska aldrig skämmas. Du är manipulerad och nedbruten, påminner Angelika.

Just därför lyfter hon kvinnojourens sätt att bemöta våldsutsatta som särskilt viktigt. När hon själv återvände till mannen möttes hon inte av förebråelser.

– De fanns kvar ändå.

Till den som står bredvid en våldsutsatt person har hon ett liknande råd: fortsätt finnas där.

– Stötta och döm inte, säger Angelika.

För Angelika själv har det också varit viktigt att så småningom prata om det som hänt.

– Stänger man in allt kommer man ändå att gå och grubbla och tro att det är ens eget fel, menar hon.

Vill hjälpa andra kvinnor

I dag är Angelika själv engagerad i kvinnojouren och vill använda sina egna erfarenheter för att hjälpa andra kvinnor. Hon tror samtidigt att det är viktigt att det har gått en tid innan man möter människor som befinner sig mitt i en liknande situation.

– Det är en underbar känsla att kunna hjälpa andra. Men det är nog bra att det har gått ett tag, så att det inte är för färskt.

Efter åtta år då någon annan styrde Angelikas tillvaro kan hennes egna erfarenheter nu bli ett stöd för någon annan. Här bredvid till höger följer hennes egna råd till andra kvinnor.

Angelikas råd till den som lever i eller har lämnat en våldsam relation

- Ta emot hjälp

Kontakta kvinnojour, socialtjänst och vård. Var inte rädd för att be om hjälp och stöd.

- Vila när du har kommit i säkerhet

På ett skyddat boende kan tankarna fortfarande vara kvar hos det som händer hemma – saker som förstörs eller sådant du tvingats lämna. Försök, så långt det går, att släppa det materiella och ge kroppen tid att återhämta sig.

- Skäms inte om du går tillbaka

Att återvända till en våldsam partner betyder inte att du bär skulden. Manipulation, rädsla och nedbrytning kan göra det oerhört svårt att bryta en relation.

- Skriv ner

Anteckna händelser och datum. Angelikas egna anteckningar kom senare att användas i en rättegång.

- Polisanmäl våld och hot

Angelika uppmanar andra att anmäla och, när det är möjligt, låta rättsprocessen gå vidare.

- Be om rätt kompetens i vården

Om det går, be om att få träffa vårdpersonal som har erfarenhet av våld i nära relationer.

- Berätta hur du faktiskt mår

I kontakten med kvinnojour, socialtjänst och vård – försök beskriva dina känslor och hur situationen påverkar dig, inte bara vad som rent praktiskt har hänt.

- Prata med människor du litar på

När du orkar kan det vara en viktig del av läkningen att sätta ord på det du varit med om inför nära och kära.

- Titta tillbaka när du är redo

Att förstå vilka varningssignaler som fanns i relationen kan hjälpa dig att känna igen dem framöver. Det behöver inte ske direkt efter uppbrottet.

- Ta en dag i taget

Du behöver inte lösa hela livet på en gång. I början kan vila och trygghet vara det viktigaste.

- Och framför allt: ta inte på dig skulden

– Det är till hundra procent inte ditt fel, säger Angelika.