Från USA till åtta bikupor i Svinninge

Av Lina Abrahamsson

När Adam Murat Akkemik satte ut sina första bikupor i Svinninge oroade han sig för vad grannarna skulle tycka. I dag har han åtta kupor, säljer en del av honungen och har tillsammans med familjen börjat ta in produkter för andra biodlare.

– Jag kan sätta mig vid kuporna och bara titta i flera timmar. Efter ett tag kommer min fru ut och frågar vad jag gör, för då har hon börjat bli orolig att något har hänt, säger Adam Murat Akkemik.

För Adam började biodlingen som en hobby. De två första bikuporna har blivit åtta, och vid sidan av biodlingen har familjen på senare tid börjat sälja en del av honungen och importera kompletteringsfoder till andra biodlare genom företaget Buzzin’ Bees.

SKÖRD. På en hemsida med samma namn som företaget har Adam samlat mycket information som kan vara till nytta får både nya och vana biodlare. Foto: Privat

Började i USA

Adam och hans fru Pinar har bott i Sverige i åtta år och i Svinninge i fem. Dessförinnan bodde de i USA. Sverige upptäckte paret först som besökare och fastnade för både landet och kulturen.

– Folk är lugna här, det är inget drama. Barnen kom också hit och sa att de inte ville åka tillbaka, säger Adam och forsätter:

– Vi bodde först i stan, sen Nacka, men jag är ingen stadskille. Svinninge är unikt, nära till vattnet, naturen, Åkersberga och Arninge. Och Costco! Det var vår favorit när vi bodde i USA.

MÅNGA. I en kupa kan det finnas 50-60 000 bin. Familjen Akkemik har åtta kupor, så det blir rätt många bin totalt. Foto: Lina Abrahamsson

När Adam satte ut sina första två kupor i Svinninge var han osäker på hur omgivningen skulle reagera.

– Jag var nervös i början. Jag tänkte att de kanske skulle störa någon, men grannarna var väldigt uppmuntrande, säger han.

Efter ett tag började grannarna i stället komma förbi med frukt från sina trädgårdar. De upplevde att skördarna hade blivit bättre sedan bina kommit till området.

– De kunde komma med frukt och säga: ”Det här är din andel.”

Intresset för bin fanns redan när Adam bodde i Turkiet, som är hans hemland, även om han på den tiden mest betraktade dem på avstånd.

– Jag var faktiskt lite rädd för bina då. Turkiet är, till skillnad från Sverige, ett riktigt biland. De är topp tre i världen. Där kan man till och med studera biodling på universitetet.

Förutsättningarna skiljer sig mycket från Sverige. Adam beskriver biodlingen här som betydligt tuffare än den han var van vid från USA, framför allt på grund av den korta säsongen.

– Bina börjar vakna i mars, men då finns det nästan inget pollen att hitta ännu.

Det var ett av skälen till att han började leta efter kompletteringsfoder. När han inte hittade det han ville ha i Sverige beställde han produkter från Turkiet. Han upplevde att samhällena kom starkare ur våren efter det.

Snart började andra biodlare fråga vad han hade gjort annorlunda. Därifrån växte idén om att ta in produkterna även åt andra.

– Det är inte för att tjäna pengar som vi började med det. Vi vill hjälpa andra i biodlarcommunityt och hjälpa bina, säger Adam och får medhåll från sin fru.

–De är väldigt viktiga för naturen, utan pollinering klarar sig inte växtligheten, och i längden påverkar det även klimatet, tillägger Pinar.

Honung som vin

Svinninge tycker Adam Murat Akkemik har ovanligt goda förutsättningar för honungen. I området finns många olika sorters blommor, fruktträd och skog, samtidigt som det finns relativt få andra bigårdar i närheten. Bina kan därför hämta nektar och pollen från många olika växter under säsongen.

– Honung är som vin. Varje skörd har sin unika smak och man kan känna olika toner och blommighet, menar han.

Engagemanget sträcker sig även utanför den egna bigården. Förra månaden ringde en man som hade fått Adams nummer via biodlarorganisationen. En bisvärm hade slagit sig ner på hans altan och han ville ha hjälp att få bort den.

– Jag sa att jag kunde komma. Han frågade vad det skulle kosta och blev helt häpen när jag sa att det var gratis. För mig var det viktiga att bina kunde räddas.

Nu går säsongen mot sitt slut och bina förbereder sig för vintern. Nästa år funderar Adam på att utöka bigården med ytterligare två kupor.

– Vi får se, säger han med ett leende.