Skrivarkurs bevarar bygdens minnen

Varannan vecka träffas ett gäng glada 50-talister i Roslags-Kullas församlingshem för att delta i en skrivarkurs. Syftet med kursen är att lära sig skriva berättelser om sitt liv och sina rötter samt om hur livet på orten var förr. Det blir en gemenskap formad av historia och kultur som inte existerar idag.

Österåkers kommuns olika träffpunkter erbjuder seniorerna plattformar för gemenskap och stöd. Aktiviteterna varierar mellan olika kulturella arrangemang och föredrag till mer sociala, i form av musikunderhållning, quiz, dans och gympa.

När aktivitetssamordnare Anneli Widén hörde seniorernas berättelser på Träffpunkten i Roslags-Kulla fick hon en idé att de skulle dokumentera sina betraktelser för eftervärlden. Hon kontaktade kursledare Sissi Saller som tidigare arrangerat en skrivarkurs tillsammans med Jimena Nunez Apablaza på Träffpunkten Solgården. Den kursen resulterade i att åtta kvinnor, från olika städer och länder, skrev en bok om sina liv i Åkersberga.

Sedan några veckor tillbaka är seniorerna i Roslags-Kulla i gång med att skriva ner sina livsbetraktelser under Sissi Sallers ledning. Ämnet är hur de växte upp och om hur tidigare generationer levt på orten. Det blir en tidsresa till en bygd i förändring.

– Varje samling blir en möjlighet för deltagarna att utbyta idéer och att ge varandra feedback och uppmuntran. Deras minnen blir viktiga tillskott till Österåkers kommuns historia, säger Sissi Saller.

Vill återberätta

För att ytterligare inspirera deltagarna har Österåkers hembygd- och fornminnesförenings ordförande Ingela Gardner Sundström och Johan Boström bjudits in. Medan kaffe och kaka inmundigas berättar Boström om Östanå slotts historia och sin uppväxt på slottet. Samtalen kring bordet lever vidare då flera av deltagarna delar hans tidiga minnen. Samtalen kring borden väcker minnen från en tid då titlar och respekt för godsägarna och det hårda arbetet inom jordbruket och sågverksamheten präglade samhället.

Andra berättelser ligger senare i tid när raggare invaderade Östanå dansbana och om hur det var att gå på tältbio.

Gunilla Järnholm, Lena Karlsson och Sonja Nilsson är uppvuxna i Björnhuvud, i Boda och vid Östanå såg. Deras familjer har i flera generationer bott i bygden. Anledningen till att de nu går en skrivarkurs är för att de vill lämna sina berättelser till efterlevande. De menar att det finns mycket som har förändrats och som anses obegripligt för dagens ungdomar.

– Även om inte våra barn och barnbarn är intresserade av hur det var att växa upp här, just nu, så kommer nyfikenheten en dag ta över och då kanske vi är borta. Då har de ingen att fråga, säger Gunilla Järnholm och menar att det är så mycket som barnen idag inte vet om sina förfäder.

– Livet var hårt förr när det inte fanns maskiner som underlättade arbetet, säger Lena Karlsson och minns hur många som slet med slåttern varje år.

– Idag är det en man i en maskin som gör allt jobb på en dag, säger hon imponerat.

Utöver skrivandet skänker deltagarna en tanke till alla män och kvinnor som slet, året om, utan el och rinnande vatten. De ser tillbaka på förändringen inom skolväsendet gällande betyg i flit och ordning och en tid då skolan i princip genom aga var en del av uppfostran. Om resultatet av gruppens minnen blir en bok eller ett häfte är i skrivande stund inte bestämt.

Säkert däremot är att det blir en spännande historisk tillbakablick på en bygd där man höll koll på varandra och där byskvaller var socialt och viktigt, där man gick, cyklade eller liftade. Man sade heller inte du till vem som helst utan ni, tant eller farbror samt att man bockade och neg vilket var en sedvänja som idag inte existerar.

Agneta Johansson