Deltidsbrandmännen som räddar öarna

Av Lina Abrahamsson

På Ljusterö hittar man Storstockholms brandförsvars enda renodlade deltidsstation. Här arbetar idag 21 brandmän – en bemanning som för bara några år sedan låg på krisnivå. Stationen välkomnar fler att skicka in ansökan till yrket och vill gärna se kvinnliga sökande.

– Ibland jobbar vi ihop med heltidsbrandmännen, de är kanske lite mer proffsiga men vi har många ”MacGyver”-lösningar på problem. Vi deltidsbrandmän tänker lite mer utanför boxen, säger Joakim Tyrsköld med ett skratt.

Joakim sitter mitt emot sin kollega Peter Nilsson i Ljusterö brandstations personalrum. De båda har kopplingar till brandmansyrket sedan tidigare – båda deras pappor var brandmästare.

–Jag hade ingen dröm om att bli brandman utan såg en skylt om rekrytering när jag var nyinflyttad här. Jag tänkte att det kan vara ett sätt för mig som ny på ön att lära känna nya personer. Jag jobbade redan som blåljuspersonal, som ambulanssjuksköterska, säger Peter.

FYSIK. En fördel med jobbet som brandman tycker Peter Nilsson är att man som brandman måste hålla sig i form, då det varje år genomförs tester av brandmännens fysiska förmåga. Foto: Roffe Andersson

Snabb utryckning

Det var 2021 som Peter flyttade ut till ön, till Skärgårdsbyn. Joakim är uppvuxen på Ljusterö och bor i Tranvik. De båda uppfyller det som krävs för att bli deltidsbrandman på ön – att man är bosatt där och har tillgång till egen bil.

– Från att larmet går ska vi till stationen, byta om och åka ut med räddningsfordon inom tio minuter. Det funkar att bo i princip överallt på ön, men kanske inte längst ut på Lagnö. Vi brukar köra med varningsblinkers för att komma förbi trafiken, de flesta på ön vet att vi brukar göra så när vi har larm och släpper förbi oss, säger Joakim.

Som deltidsbrandman arbetar man en vecka i månaden då man har jour dygnet runt, då kan man inte lämna ön. Stationen vill gärna ha fler brandmän och rekryteringen är alltid en utmaning. Även om de har några sökande kan det hända att inte alla klarar de tuffa testerna. Ju fler de är i personalstyrkan, desto bättre kan de täcka upp för varandra.

– Jag jobbar i stan men veckan jag har jour är jag ledig. Skulle jag behöva åka in till jobbet kan jag byta pass med någon annan, förklarar Peter.

–De flesta har ett livspussel att få ihop, med barn och skjuts till träningar. Då är det skönt att vara fler så att det finns många att byta pass med, tillägger Joakim.

TVÅ JOBB. Många av de som jobbar på stationen är egenföretagare. Här jobbar allt ifrån elektriker till ingenjörer. Joakim Tyrsköld jobbar hemifrån och kan därför även arbete som brandman. Foto: Roffe Andersson

Bättre bemanning

För några år sedan låg bemanningen på en krisnivå, berättar Joakim och Peter. Idag är de 21 på stationen och kan jobba i grupper om ett befäl med fyra brandmän, vilket är målet. Inga kvinnor jobbar på Ljusteröstationen i dagsläget.

– Vi både vill och behöver få in kvinnor. De får gärna söka, säger Peter.

Peter har varit brandman sedan 2022 och Joakim sedan 2020. De beskriver en arbetsplats med bra sammanhållning och givande övningar.

– Det är ju roligt att vara brandman. Vi skapar en trygghet på ön, det känns bra, säger Peter och får medhåll från Joakim.

– Det är jättekul. Vi gör verkligen nytta.

Ansökningar välkomnas

Det inkommer runt 50 larm per år till stationen på Ljusterö. Ibland kommer inga larm alls på en vecka, ibland får brandmännen åka ut på fem larm på tre dagar. Lokalkännedomen och att de bor nära stationen gör att de ofta är på plats före helikopter och annan räddningstjänst. De åker främst ut på bränder men även hjärtstopp, sjukdomsfall och trafikolyckor förekommer. De stöttar även andra stationer, som den i Åkersberga. Ljusterös brandstation har ansvar för Ljusterö men även närliggande öar som Örsö och Edö.

– Att vara brandman här innebär att man gör en stor insats för ön. Är man nyfiken är det bara att höra av sig! tipsar Peter Nilsson.