Matpriserna rusar – högsta ökningen på två år

Att unna sig en bit choklad eller en kopp kaffe börjar kännas som en lyx. Under årets första två månader har matpriserna skjutit i höjden i den snabbaste ökningen på två år. Värst drabbat är just choklad, kaffe och mejerier – och en Marabou-kaka kan nu kosta runt 40 kronor.

– Många produkter har ökat med över 20 procent på en enda månad, säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen.

Vad ligger bakom prischocken, och hur kan du som konsument påverka?

Det är oroligt i vår omvärld. Kriget i Ukraina pågår alltjämt. I USA har den amerikanska regeringen både infört tullar på varor från Kina och pausat de aviserade tullarna mot Mexiko och Kanada.

Men just dessa tullar är inte något som påverkar de svenska livsmedelspriserna. Däremot om USA skulle införa tullar på varor från EU –tullar på 25 procent har det talats om – och EU svara med samma mynt, då skulle det påverka oss.

– Ja, om det införs sådana tullar då åker importerade produkter snabbt upp i pris. Men någonstans slutar vi köpa vissa varor också, om priset är för högt, säger Ulf Mazur.

Vädret påverkar

Att de svenska matpriserna tagit ett skutt uppåt i januari och februari, beror framför allt på tre saker. Det ena är väderfaktorn. Hur vädret är slår hårt mot råvarupriserna på exempelvis kakao och kaffe. Är skördarna dåliga, stiger priserna.

– Här ser vi också en eftersläpning i prisjusteringen på ungefär ett halvår. Den prishöjning vi ser nu på choklad är från juli till september, berättar Ulf Mazur.

Choklad har ökat med hela 9,2 procent på en månad och på ett år handlar det om 25 procent. En 200 grams Marabou chokladkaka kostar nu runt 40 kronor i butikerna, vilket är dubbelt så mycket som den kostade för drygt ett par år sedan.

Mejerier stuckit iväg

Den andra stora orsaken till de prisökningar vi nu ser är att det sedan flera år råder brist på mjölk i Europa. Det gör att priset på mejeriprodukter som ost, smör och grädde, som det är hög efterfrågan på, sticker iväg.

– Mejeriprodukter har ökat med 3,8 procent på en månad och det får en stor effekt eftersom mejerier utgör 15-20 procent av allt vi handlar, säger Ulf Mazur.

Den tredje anledningen till de ökade priserna är att avgiften för återvinning av förpackningar har flyttat till producenterna. Den avgiften läggs sedan på de varor som säljs och tas på så sätt ut från konsumenterna.

– Sen är det allmänt dyrare för handlarna med hyror och löner också, säger Ulf Mazur.

Som konsument finns det ändå en del man kan göra, för att handla så billig mat som möjligt. Att jämföra matpriser är en sådan sak och det var av den anledningen som Mazur grundade matpriskollen.

– Från och med den 10 mars kan man nu även jämföra priser i vår app på ett nytt sätt. Genom att scanna in en vara kan man direkt se vad den kostar i olika butiker, berättar Ulf Mazur.

Bojkott på varor

Den senaste tiden har flera svenskar börjat bojkotta amerikanska varor, påverkar en sådan bojkott priserna?

– Ja, det slår mot de enskilda märken som man vill bojkotta.

En annan bojkott som blivit viral i sociala medier är ”Bojkott vecka 12”. Uppmaningen som ursprungligen kom från en student handlar om att bojkotta de stora livsmedelskedjorna, i protest mot de allt högre matpriserna.

– Det kommer fortsätta att vara dyrt med mat. Men om några agerar annorlunda, slutar handa en vara eftersom den är dyr, och butiken tvingas sänka priset, då får butiken ofta ta in det kostnadstappet någon annanstans. Kanske inte ha så stort sortiment, eller hålla öppet kortare tid.

Även om vi som konsumenter inte kan påverka matpriserna helt, kan vi alltså ändå påverka på olika sätt.

– Blir priset för högt så märks det. Det kan vi se när det gäller Bregott till exempel. På grund av det höga priset går några till andra märken som Flora och då måste producenterna börja sänka priset eftersom dessa varor är en volymbransch, de bygger på att man säljer mycket. Tappar man volym, då slår det snabbt på lönsamheten, förklarar Ulf Mazur.

Anneli Leijel