Av Jesper Almèn
Att hindra unga från att rekryteras till kriminella nätverk är ett ansvar för hela samhället. Det är en nationell utmaning, och Österåker är inget undantag.
Polisen beskriver läget som allvarligt när Kanalen pratar med Sara Kruse, ungdomssamordnare i polisområde Södra Roslagen. Rekryteringen av barn och unga sker här och nu. Polisen arbetar för närvarande med omkring trettio barn och ungdomar som antingen är djupt involverade eller som rör sig i nätverkens utkanter. Bland de yngre barnen är flera i lågstadieåldern.
– De är någonstans mellan åtta och nio år. Det är läskigt hur snabbt det kan gå från att de är små barn till att de, bara på några månader, utför grova brott, säger hon.
Nya utmaningar
Polisen samarbetar nära med skolor, socialtjänst och andra samhällsaktörer. Idag ställs skolpersonal, fritidsledare, gympersonal och andra vuxna som möter unga inför helt nya typer av utmaningar.
–Vi brukar säga att föräldrarna är de främsta brottsförebyggarna i samhället. Det betyder inte att föräldrar, skolanställda, fritidsledare och andra ska sköta polisens arbete men som det ser ut nu behöver vi alla hjälpas åt att försöka upptäcka tidiga varningssignaler så att vi kan ingripa i tid, säger Sara Kruse.
Kriminella rekryterare är närvarande överallt där ungdomar vistas, från centrumlokaler, skolgårdar, fritidsgårdar och idrottsanläggningar till gym och större parkeringar. På internet tar rekryteringen också fart, särskilt via krypterade chattar, Tiktok och Snapchat.
–Där barn och ungdomar är, där finns gängmedlemmarna. Det är som om de kan lukta sig till vilka som är lätta att rekrytera, säger Sara Kruse.
I dag finns förgreningar bland ungdomar in i kända kriminella nätverk. Många rör sig över kommungränserna och ungdomarna i Södra Roslagen skiljer sig inte från övriga landet – många är beredda att ta uppdrag över hela Sverige och även utomlands.
Gängen idag:
– andra spelregler
Gängen styrs av pengar, status, makt och respekt. En stor del av pengarna kommer in genom narkotikahandel. Barn och unga rekryteras för att sälja, förvara, transportera och gömma narkotika och vapen åt gängen. De utnyttjas även att utföra grova våldsbrott som sprängningar och dödligt skjutvapenvåld.
–Förr fanns något som kallas tjuvheder, man utnyttjade inte barn på det sätt som vi ser i dag och att döda eller skada andra gängmedlemmars anhöriga var tabu. Nu har gränserna suddats ut och man drar sig heller inte för att misshandla, hota eller till och med döda sina egna medlemmar. Lojaliteten är enormt flyktig i de här miljöerna, säger Sara Kruse.
Föräldraansvaret:
– att fånga varningssignaler
Vårdnadshavare har både rättigheter och skyldigheter att ha extra koll på sitt barn om man misstänker att något är fel.
–Du måste vara 18 år för att teckna ett mobilabonnemang. Föräldrarna har tecknat avtalen och äger alltså telefonen eller datorn. Om det är något som känns fel så är det ofta det, lita på magkänslan och gå igenom barnens telefoner, leta igenom kläder, rum, förråd och andra utrymmen, säger Sara Kruse.
Vad ska man då göra om man misstänker att ett barn håller på att rekryteras? Sara Kruse uppmanar till att prata med barnet, vara nyfiken och ihärdig. Håll barnet borta från gatorna och se till att de får en meningsfull fritid. Var noggrann med att följa Swish-transaktioner för att upptäcka eventuella varningssignaler. Ett konkret steg är också att göra en orosanmälan till socialtjänsten.
– Om jag får ett sådant ärende tar jag reda på mer och vid behov har jag sedan ett samtal med barnet och föräldrar. Ibland är socialtjänsten med. Vi skriver inte upp något eller spelar in, men vi gör klart att vi nu har koll på barnet. Det kan ofta hjälpa. Har man väl fått upp ett kontaktnät med myndigheterna så får man en verktygslåda där vi alla kan hjälpas åt, säger Sara Kruse.
Budskapet är tydligt. Med gemensamma krafter kan vi fånga upp ungdomarna i tid och hjälpa dem att välja en annan väg.