Hemtjänstpersonal kritisk till minutstyrning

Av Lina Abrahamsson

Nio minuter för frukost hos en person, 16 hos nästa. Så kan en arbetsdag se ut för hemtjänsten på Ljusterö. Undersköterskan Birgitta Ohrling menar att tidsstyrningen skapar stress och gör det svårare att anpassa hjälpen efter brukarnas behov.

– Det är oflexibelt och ovärdigt för både oss och kunderna.

Det är Birgitta Ohrling, undersköterska inom Ljusterö Hemtjänst, åsikt om systemet med tidstyrning i hemtjänsten.

Hon har arbetat i hemtjänsten i fem år och säger att tidsstyrningen har sett likadan ut under hela perioden. Hemtjänsten på Ljusterö drivs i kommunal regi. I Åkersberga utförs hemtjänsten i stället av privata aktörer.

Minuterna styr arbetsdagen

I Ljusterös hemtjänst ingår även andra öar, som Ingmarsö och Husarö. Enligt Birgitta har de runt 100 brukare som får traditionell hemtjänst medan det totalt blir 150-200 personer om man räknar in de som enbart har larm och städning.

Varje brukare har fått ett beslut från sin biståndshandläggare där det framkommer hur många timmar per månad de ska ha hemtjänst. Därefter görs ett schema med hur många besök per dag personen ska ha och hur lång tid varje besök får ta.

– Rent konkret styrs vi av minuter. Vi portionerar ut tiden, det kanske blir 9 minuter till frukost hos en kund och 16 minuter hos nästa, säger Birgitta.

Hemtjänstpersonalen har ett system i mobilen som är kopplade till en så kallad blipp. Personalen blippar in och ut sig hos varje brukare, och tiden de har vistats där registreras i appen.

– Mår en kund dåligt en dag tar det mer tid. Det bli en stress, vi får ibland jobba över eller jobba in på vår lunch, menar Birgitta och fortsätter:

– Om ett planerat besök ställs in blir det i stället en så kallad bom, tid som verksamheten inte får ersättning för. Då ligger det på oss att hitta på något annat att göra, men det är svårt att komma tidigare hem till någon. Både kundernas och våra dagar blir inrutade.

Kommunen svarar

I ett mejl till Lokaltidningen Kanalen skriver Hedda Odell, ansvarig för hemtjänst i lokal regi på Österåkers kommun, att ersättningsmodellen är en politisk fråga.

”När det gäller hemtjänsten i övrigt är våra äldre som är i behov av hemtjänst och våra medarbetare det viktigaste för oss. Vi arbetar varje dag för att erbjuda en hemtjänst med hög kvalitet och samtidigt skapa goda arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö för våra medarbetare”, skriver hon vidare.

Hedda Odell skriver också att Österåkers kommun har de högst betalda undersköterskorna i Sverige.

Vill ha större frihet

Förutom undersköterska är Birgitta Ohrling även skyddsombud och fackligt ombud på sin arbetsplats.

– Jag vill se att vi i personalen som är ute hos kunderna får planera vecka för vecka, inom vissa ramar förstås, och att vi får mer förtroende. Nu är det som att vår yrkeskunskap tas ifrån oss och att vi blir som robotar, säger hon och fortsätter:

– Minutstyrning är inte värdigt för kunderna. Att jobba inom hemtjänsten handlar om att etablera kontakter, inte bara att duscha och laga mat.

Minutstyrning i hemtjänsten

- Minutstyrning innebär att hemtjänstens insatser planeras utifrån bestämda tider, till exempel för dusch, städning eller måltider.

- Modellen har vuxit fram som ett sätt för kommuner att planera, bemanna, följa upp och ibland ersätta hemtjänstens insatser.

- I vissa kommuner används schablontider för olika arbetsuppgifter.

- Kritiken mot minutstyrning handlar bland annat om att personalen kan få mindre utrymme att anpassa hjälpen efter den äldres behov för dagen.

- Som alternativ används bland annat ramtid och mer tillitsbaserad styrning, där personal och omsorgstagare får större frihet att disponera tiden.

Källa: Socialstyrelsen