Jannike har forskat om sexuell självskadeproblematik bland unga

Av Lina Abrahamsson

Åkersbergabon Jannike Sjökvist har nyligen genomfört en vetenskaplig forskningsstudie om det aktuella beteendet bland unga. Hennes studie visar att ämnet är ett samhällsproblem som behöver synliggöras utifrån ett våldsperspektiv.

Hårt sex, strypsex och gråzonssamtycke. Det är ord som återkommer i Jannike Sjökvists forskningsstudie ”Sex, självskada eller våld?” ’Vi brukar säga att det är ett sätt att hantera det ohanterliga’” som hon nyligen färdigställt vid Stockholms universitet. Syftet med studien, som Jannike gjorde som sin masteruppsats inom barn- och ungdomsvetenskap, är att undersöka hur stödgivare ser på problematiken och på det stöd de ger de unga.

– Det är ett intressant och relativt outforskat ämne. Sexuell självskadeproblematik är en form av självskadebeteende som ofta innebär att någon annan person är med och genomför självskadehandingarna. Det är därför en form av våld mot unga där den andre genom band annat könsmakt och åldersmakt kan genomföra sexuella övergrepp. Det finns med andra ord en förövaraspekt som är viktig att hålla i minnet när det kommer till den här gruppen unga, berättar Jannike.

Förövarens ansvar

I studien har Jannike intervjuat tolv stödgivare som arbetar på ungdomsmottagningar, tjejjourer och mottagningar för sexuellt utsatta unga. Det som framgår av intervjuerna är att ungas självskadebeteenden kopplade till sexualitet är ett samhällsproblem som ofta bottnar i att de tidigare varit utsatta för sexuellt våld eller annat våld som lett till trauman.

– När sådana trauman osynliggörs och tystas ner hindras bearbetning och då kan de sexuella självskadehandlingarna fungera som ett sätt att hantera överväldigande känslor eller frånvaro av känslor, så kallad dissociation, förklarar Jannike och fortsätter:

– Många unga med denna typ av problem lever med skam, skuld och självhat. Men skulden är inte deras att bära, utan den ligger på förövaren. Det är viktigt att förstå att våldet inte startar i de unga.

Fint mottagande

De unga som söker sig till stödgivarna kan ha olika könstillhörigheter och sexuella läggningar. Det som de ofta har gemensamt är just att de är unga människor som blivit utsatta för tidigare våldserfarenheter och pågående sexuellt våld där de sexuella självskadehandingarna är en del av det pågående, ofta manliga, våldet. Vanligtvis mår dessa unga mycket dåligt utan att helt förstå de bakomliggande orsakerna.

Studien, som tar avstamp i tidigare forskning men som har ett mer samhällskritiskt perspektiv, ses som ett viktigt bidrag till forskningsfältet.

– Jag brinner för de här frågorna. Det är ett viktigt ämne att belysa, säger Jannike.

Finns hopp

Det som informanterna i studien framhåller är att en viktig del av stödet är att lyfta bort skam, skuld och självhat och få de unga att förstå att situationen inte är deras fel. Det är också centralt att motivera dem till att utveckla självmedkännande och handlingskraft för att skapa förändring.

– Många unga som har den aktuella självskadeproblematiken och söker hjälp hos exempelvis en ungdomsjour söker ofta för någonting annat, som ångest eller tomhetskänslor. Det är en process att förstå vad man blivit utsatt för. Det går att ta sig ur problematiken och det finns stöd att få på vägen. Där gör de stödgivare som finns med i denna studie ett fantastiskt jobb, avslutar Jannike.