Båtvrak väcker frågor om ansvar

Av Lina Abrahamsson

Med både skärgård, flera sjöar och Åkers kanal finns det många övergivna båtar runt om i Österåker. De ligger halvt nedsjunkna i vattnet eller har drivit in i vass. Vems ansvar är det att ta bort skrotbåtarna?

Vid en brygga i Österskär ligger ett par båtar som sett bättre dagar – en vattenfylld och en halvt nedsjunken. En invånare har anmält båtarna till Miljö- och hälsoskyddsnämnden, och frågar kommunen vems ansvar det är.

– Ofta hamnar ansvaret på kommunerna och det kan bli en dyr kostnad för dem. Det kostar mycket att bärga en båt, transportera den och sedan skrota båten, säger Josephine Rubia, utredare på Havs- och vattenmyndigheten (HaV).

Kommunens ansvar

Båtar som lämnas ser inte bara tråkigt ut utan kan även innebära att naturen skadas om båten läcker föroreningar som tungmetaller och mikroplatser från bottenfärg och motor. När kommunen får in klagomål gällande skrotbåtar måste de ibland ta hand om dem.

– Det är normalt sett någon enstaka båt per år, säger Thomas Törnros, handläggare på Österåkers kommun.

När det är båtar som övergivits eller dumpats på kommunal mark behöver dessa bedömas som skrot av polisen eller att kommunen får ett föreläggande om skrotning från Miljö- och hälsoskyddsenheten.

– Då beställer vi skrotning, det blir en kostnad på 10 000–50 000 kronor per år, säger Thomas Törnros.

Dyrt att skrota

Skrotbåtar är inte en helt ovanlig syn i Österåker, som har mycket vatten runt om i kommunen. Att skrota en båt kan vara en dyr historia och kan kosta mellan fem och fyrtio tusen kronor. Ibland väljer båtägare att dumpa sina båtar istället för att betala för skrotning. Båtar kan också tillhöra någon som blivit sjuk, ha slitit sig eller blivit stulna och sedan dumpade.

– Det är svårt att säga exakt varför båtar lämnas. Det kan vara båtägare som blivit äldre och inte längre kan ta hand om sin båt. Det kan också bero på att det är ett oklart system var man lämnar sin båt eller att det är dyrt att skrota, då är det billigare att överge den, säger Josephine Rubia från HaV.

I Sverige finns i dag inget obligatorisk register för fritidsbåtar under 15 meter, vilket gör det svårt att hitta vem som äger den dumpade båten.

– Det pratas om ett obligatoriskt register på EU-nivå och i Sverige har Transportstyrelsen föreslagit att man ska analysera om ett sådant register skulle bidra till minskad miljöpåverkan och ökad sjösäkerhet, säger Josephine Rubia.

HaV erbjuder subventionerat stöd för att skrota uttjänta och övergivna fritidsbåtar. Skrotningspremien för 2026 är dock inte klar, och Josephine Rubia hoppas på att det blir färdigt i juni.

– Själva skrotningen är kostnadsfri med premien, men transporten dit får man stå för själv då den tilldelade budgeten är liten. Ibland kan transporten vara dyrare än själva skrotningen, säger hon.