Så hjälper du de vilda djuren i vinter

Av Lina Abrahamsson

Vintern är i full gång och det är kallt. Tillgången till mat för våra vilda djur har blivit mindre och de som vill hjälpa djuren får gärna stödmata dem. Henrik Lokind, viltvårdare i Österåker, tipsar om hur man på bästa sätt lägger ut mat och vad man ska mata med.

Långvarigt snötäcke, skare och kyla gör det tufft för de vilda djuren.

– Vintersvält är en av de vanligaste dödsorsakerna bland rådjur. Ett vuxet rådjur äter upp till tre kilo mat per dag under vegetationssäsongen, säger viltvårdaren Henrik Lokind.

Han berättar att rådjuren är svåra att mata då de är finbetare och därmed petiga med maten.

– De är motsatsen till vildsvin som äter allt, säger Henrik.

NAGGAT. Här har rådjuren varit framme. Späda ekknoppar har betats av av de petiga djuren, visar Henrik. Foto: Lina Abrahamsson

Vill man mata rådjuren går det bra att erbjuda krossat vete eller grönsakssvinn, som potatis- och morotsskal eller äppelskrutt. Se till att finfördela och tvätta maten innan den läggs ut, då tandslitage är en annan fara för rådjurens hälsa.

– De är idisslare och maten får inte vara för grovtuggad när den ska upp igen, då kan det bli tarmproblem. Mat med mycket vatten är bra. Det går också att ställa ut vatten till rådjuren, behöver de dricka så gör dem det – även om det mesta vattnet tas upp via fast föda.

Henrik tipsar om att lägga ut endast en liten mängd föda på morgonen. Då har rådjuren hela dagen på sig att äta upp den. Vildsvinen är nattaktiva och kommer därför inte till maten.

– Ett annat tips är att frilägga blåbärsris så att rådjuren kommer åt det, inte heller det är vildsvinen intresserade av, berättar Henrik.

Träd och salt

Rönn, asp, ek, sälg och en är hjortdjurens favoritträd – de betar av knopparna och dessa är helt ointressanta för vildsvinen. Henrik Lokind berättar att man kan spara att röja sly till vintern och kasta grenarna i en hög så rådjuren kan komma och beta där.

En viktig del i rådjurens hälsa är att få i sig salt. En saltsten eller att hugga ner ett ungt träd lite halvt är också tips Henrik delar med sig av.

– Ta en späd sälg eller asp, hugg den så den blir halvfälld och gör en ficka i stammen där du häller i ett paket grovsalt. Det blir som OLW-chips för rådjuren.

Mata fåglar på hög höjd

Det är enkelt att mata fåglar, menar Henrik, då det finns många färdiga blandningar att köpa och många recept på nätet om man vill göra egna med exempelvis kokosfett. Att mata fåglarna i en anordning som är högt uppsatt gör att andra djur, såsom vildsvin, inte når maten.

– De har ju vingar, så mata så högt det går. Att lägga en granruska ovanpå ger ett skydd från rovfåglar och katter. Det är klokt att ha ett bord under matbehållaren så att maten samlas där i stället för på marken. Det gör platsen mindre intressant för vildsvin.

Mata klokt

Syftet med stödmatning är att ge djuren energi att leta egen mat, inte att utfodra dem helt och hållet.

– Det är viktigt att komma ihåg att om man har börjat mata att man har ett ansvar – var uthållig. De djur som dör gör det sent, i mars eller april, så sluta inte mata för tidigt, säger Henrik.

En annan sak man bör tänka på är att endast mata vilda djur om man bor en bit bort från centrum.

– Bor man centralt i Åkersberga är det inte så bra att mata rådjur, utan det är bättre att man gör det om man bor nära skogen. Då ändrar man inte djurens rörelsemönster heller. Mata på ett sätt så att det inte skapar olägenheter som att mata djuren nära en väg, det skapar risk för viltolyckor, säger Henrik och tillägger:

– Och mata på ett vildsvinssäkrat sätt, gärna i ansiktshöjd så de inte når maten.